Tsunamidagen

Bloggandet går på halvfart. Eller helfart ur vårat perspektiv. Vi har varit ute på stränder och äventyr från tidig morgon till sen kväll. Efter middagen har vi nästan somnat direkt. Typ 21 tiden. Helt fantastiskt att få så mycket solljus rakt in i kroppen.

Bloggandet ska vara kul så jag kör efter humör :-) Det är ju trots allt semester...

Synd att en dag ska innehålla så många starka kontraster. Lycka på Maui och förödelse i Japan.
Känns nästan lite märkligt men vi gör ett försök.

Gurra som är en mycket snabbare bloggare har uppdatera sin för länge sedan. Kolla gärna på kulingvarning.nu

Bilderna ifrån evakueringen är speciellt bra.

Dock kan ni bortse ifrån Gurras otroligt roliga kommentarer på min segling! På väg inte efter att ha kört 4-5 timmar så är man mest på väg in ... när man är på väg in. Men Gurra ska nog få smaka en släng av blogg-sleven ;-)

Dagen började på militäriskt vis med stadig frukost och uppriggad och klar på Kanaha 11.00 sharp. Att det skulle bli mycket folk på vattnet var det ingen som tvivlade på.

Fick 2 timmar första passet och ett par masthöga++ vågor avhandlades. Många bra svängar. Ett par spolningar men inget gick sönder. Snacka om att vara i paradiset! Vattnet turkostblått, varmt och havet i uppror då vågperioden var 12-13 sekunder och 3 meter i swell. Fantastiskt!!!

Många timmar kvar på vattnet då vinden bara ökade och ökade. 5.0 till att börja med och senare under dagen överriggade 4.4. Då är det bra att spara lite krafter till sen eftermiddagen då dom flesta kört slut sig. Vi drog till Kahamanu center för lite lunch tillsammans hela familjen. Vi testade en "nyöppnad" mexikanare där en kina restaurang tidigare låg. Al Pastor burrito för mig. Taco sallad till L. Barnen ett par soft tacos. Mätta och belåtna gick L&V&E för att inhandla nya tatueringar. Själv nyttjade tiden till att köpa islatte och cinamon swirls som fika efter maten.

Körde GOPro kameran hela dagen men det är svårt att få till bra kort. Vågorna plattas ut till ett minimum och det gör inte dagen rättvisa men denna är ialla fall ok. Dock oskarp!. Kolla även Gurras bilder.

Eftermiddags passet blev än längre och toköverriggad 4.4. Aldrig haft så mycket vind. Både bra och dåligt. Bra på väg ut om man vill hoppa samt slippa hamna framför en buss (våg alltså). På väg in vill man bara ha lite tryck i seglet.

Hemma sent för lite mat. Pasta med tomatsås. Enkelt och snabbt. Sedan drog själva dramat igång.

Tittade lite på CNN och konstaterade att det hänt något i Japan. Det började ramla in info och lite kontakt med andra svenska familjer på ön togs. Några bor i själva Tsunami impact zone och började fundera på att packa bilar. C&M&N som bor i Kuau hittade boende i Haiku som ligger väldigt högt upcountry. Vi kollade kartot på nätet och konstaterade att vi bodde utanför impact zone. Men hur pass exakt är den då?

Vi bor i Paia.

Linda började också packa lite lätt och jag kollade på vägar som snabbast tog oss högre upp. Linda lite lite stressad och jag helt ko-lugn. En kompis ifrån Varberg hörde av sig på Skype och berättade det vi egentligen redan visste. Dock verkar det som om nyhetsbevakningen hemma i Sverige ändå är rätt bra.

Vi hittade även en officellt sida som berättade att tsunamin beräknades inkomma inom ca 4 timmar.

Allt kändes rätt under kontoll....

Sedan gick tsunami sirenerna igång. Min puls på 180 och jag sprang in i barnens rum där dom låg och sov. Slängde upp dom nakna på axeln och sprang ut ur huset och kastade in dom i bilen utan bälte och allt. In med det allra viktigaste och snabbt iväg. Under minuten helt klart! Så här i efterhand lite väl överreagerat men där och då kändes det väldigt obehagligt och vi betedde oss rätt irrationellt. När vi väl kommit upp till Makawao som ligger minst 500 meter över havet var vi fortfarande stressade och började fundera på vad som skulle hända om flygplats och själva staden Kahului slogs ut... Ett helt klart tänkbart scenario då det nästan uteslutande ligger precis vid havsnivån... Det var KÖ så långt ögat nådde på bensinmacken men L kilade in och köpte reservdunkar som fylldes. Dock spillde hon ut massor och tappade plånbok och var helt dessorienterad när hon kom ut. Jag stog parkerad vid byns nattklubb och man hörde annonsering om tsunamin i deras PA. Inget direkt kaos och några kommenterade med att det var tvärlugnt. Vi fortsatte än högre... Bara utifall att :-)

Väl i Kuula som ligger på typ 800 meter över havet hittade vi en parkering utanför Longdrugs där vi beslöt oss slå läger. Barnen sov och parkeringen fylldes långsamt på. En halvtimme senare och den var fylld. Longdrugs har normalt öppet till midnatt men dom hade stängt vid larmet. Personalen kanske hade familj i Kahului som dom behövde hämta.

Natten spenderades med att analysera läger med andra turister och invånare på parkeringen. När väl tsunamin kom in och rapporterna på radion rapporterade omfattning då hade jag somnat. L satt vaken hela natten och när väl Ohau county (huvudön) beslutade att ge "all-clear" signalen drog vi oss sakta neråt igen.

Lokala skolbuss chauffören verkar ha bränt rakt upp för berget och hamnat på ett fält...

Frukost inhandling i Makawao och sedan hemmåt. Dagen efter var tuff.... Vi var helt däckade.